följ mig starta eget: Instagram!

Wednesday, May 9, 2012

Instagram!

Hej,

Vill snabbt säga att jag har startat ett Instagram konto, där jag ska dela med mig foto, på tex tidningsartiklar, mässor eller annat som rör sig om vägen till eget!
Om ni söker på namnet: vagentilleget, hittar ni mig.
Ni vet väl att Instagram också nu finns på Android.

Vi ses på Instagram!

No comments:

Företags ordlista

(tips håll i ctrl tangenten + tryck ner f knappen och sök valfri ord)

Balansräkning är en uppställning av en organisations tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle. Inom redovisning innebär det en sammanställning av samtliga balanskonton (i organisationens bokföring.

Balansräkningen brukar ställas upp i två kolumner med tillgångar på ena sidan samt skulder och eget kapital (det vill säga hur tillgångarna finansierats) på den andra. Tillgångssidan kallas även aktivsidan och skuldsidan kallas passivsidan. De två sidorna är definitionsmässigt lika, eftersom eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Summan av ett företags tillgångar respektive summan av skulder och eget kapital kallas omslutning (balansomslutning).

Balansräkningen ger en ögonblicksbild av en organisations ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt. I regel upprättas balansräkningen i samband med en årsredovisning av ett aktiebolag på balansdagen (31 december varje år, förutsatt att bolaget har räkenskapsår lika med kalenderår).

Företagsledning såväl som externa intressenter kan med hjälp av årsredovisningen räkna fram ett antal olika mått som underlättar bedömningen av företagets finansiella situation och värde. Till några av de vanligaste måtten hör exempelvis:

Likviditet ett ord som kan användas i flera sammanhang för att illustrera betalningsförmåga eller förmåga att erhålla kontanter.

Likviditet är ett mått på en organisations kortsiktiga betalningsförmåga. Jämför likvida medel, soliditet. Har man möjlighet att betala sina skulder i tid är man likvid, illikvid är det motsatta förhållandet.

Aktiebolag förväntas av ägarna att hålla en likviditet som är tillräckligt hög för att de ska kunna bedriva sin verksamhet, men inte så hög att den bromsar avkastningen. Stor tillgång till likvida medel ger ökad säkerhet att ett bolag ska kunna fullfölja sina åtaganden och därmed fortleva på kort och lång sikt. Å andra sidan är den enda förväntade avkastningen på ett innehav av kontanter eller likvida medel den ränta som bankkontot ger. Normalt förväntar sig ägarna en högre avkastning på investerade medel än så vilket skapar incitament för företagsledningen att optimera likviditeten och inte hålla en onödigt hög kassanivå. Likviditeten kan ökas med hjälp av lån och nyemissioner, och minskas genom amorteringar, aktieutdelning och investeringar. Företag arbetar vanligen med likviditetsprognoser för att förutse in- och utflöde av likvida medel och säkerställa att det finns en tillräcklig buffert för kända och okända händelser. Företag arbetar även aktivt med likviditet genom att sträva efter att få gynnsamma betalningsvillkor. Generellt är det fördelaktigt att kunna betala sina skulder så sent som möjligt och få in betalningar för utestående fordringar så fort som möjligt. Det är också en förhandlingsfråga när det gäller ett villkor för ett företags finansiering från finansinstitut för rörelsen eller enskilda investeringar. Ett sätt att spara likviditet kan vara leasing där ett företag betalar leasingavgift under en avtalad period men slipper den initiala investeringskostnaden.

Med likviditet kan även avses en tillgångs relativa likviditet, det vill säga möjligheten att snabbt omsätta en tillgång i rena pengar. Bankkontomedel är en mer likvid tillgång än exempelvis kundfordringar som i sin tur är mer likvida än exempelvis byggnader.

Likviditet på en finansiell marknad beskriver hur väl handelsflödet fungerar för ett eller flera värdepapper. Om det finns en stor kvantitet till försäljning är det enkelt för köpare att hitta ett acceptabelt anbud, och likviditeten är då god. Vid en likviditetskris finns det få eller inga öppna anbud, antingen på köp- eller säljsidan vilket innebär att handelsflödet för värdepapper stannar upp och marknaden inte längre är likvid. På många marknader finns det särskilda aktörer, market makers, som ser till att det finns tillräcklig likviditet i handeln av ett värdepapper.

Soliditet ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, det vill säga hur förmöget företaget är. De tillgångar som inte är finansierade med eget kapital finansieras med lån, också kallat främmande kapital. Soliditet räknar man ut genom att dividera det egna kapitalet med balansomslutningen, vilket är summan av tillgångarna. Det egna kapitalets storlek i förhållande till företagets övriga skulder beskriver företagets långsiktiga betalningsförmåga och är som sådan bland annat intressant i samband med att företaget förhandlar med banken om upptagande av nya lån eller krediter.

Soliditeten kan bara öka på tre sätt:

Genom att företaget genererar vinst och denna återinvesteras i företaget
Genom amortering av skulder
Genom att ägarna skjuter till medel (till exempel genom nyemission).

När företaget går med förlust minskar det egna kapitalet och soliditeten minskar. På så sätt bestämmer företagets soliditet hur länge företagets resultat kan vara negativt innan konkurs. Samtidigt är eget kapital ett dyrt sätt att finansiera verksamheten då ägarnas avkastningskrav ofta är högre än räntan på banklån. Av den anledningen är ett vanligt soliditetsmål omkring 30–40 procent.

Soliditet skall inte förväxlas med skuldsättningsgrad vilket är besläktat med soliditet men som används specifikt för att beräkna företagets finansiella risk (räntekänslighet).

Soliditet i Sverige

I Sverige beräknas obeskattade reserver skilt från eget kapital. Detta läggs därför till det egna kapitalet när soliditeten beräknas (justerade för den latenta skatt som kommer att betalas om/när reserverna tas ut som vinst).

Beräkning av soliditet

(Eget kapital + 78 % av obeskattade reserver) / Totalt kapital

(wikipedia.org)

Bokföring innebär att föra anteckningar över affärstransaktioner och därmed redovisa sina ekonomiska händelser. Bokföringsnämnden har bestämt att alla näringsidkare måste bokföra och att detta skall utföras på samma standardiserade sätt. Så långt som det är möjligt skall bokföringen ske i datumordning. Utifrån bokföringen kan man generera rapporter såsom en verifikationslista, en resultatrapport, en balansrapport och en huvudbok. Sammanställandet av räkenskaperna i exempelvis årsredovisningar kallas redovisning och när ett räkenskapsår är slut gör man bokslut, vilket innebär att avsluta bokföringen för den förflutna tidsperioden som vanligen motsvarar tolv månader.

Det två metoder som används i bokföring är faktureringsmetoden och kontantmetoden, där kontantmetoden är en något förenklad metod som bara får användas för mindre företag och föreningar. Genom bokföringen får Skatteverket uppgifter om den bokförande partens in- och utgående moms. Skillnaden mellan den ingående och utgående momsen skall betalas in till eller betalas ut från Skatteverket.

Olika typer av kontoplaner som passar olika näringsidkare är framtagna av BAS-gruppen. Det finns standardkontoplaner för aktiebolag, enskild firma, handelsbolag och så vidare. En ekonomisk händelse skall alltid, oavsett bokföringsmetod, bokföras på minst två konton ur kontoplanen för att se hur pengarna har kommit in i eller ut ur bolaget och vad de avser.

Konto nr	Transaktion	Debet (vänster)	Kredit (höger)
1	Tillgångar (balanskonto)	↑ Ökar	↓ Minskar
2	Eget kapital och skulder (balanskonto)	↓ Minskar	↑ Ökar
3	Intäkter (resultatkonto)	↓ Minskar	↑ Ökar
4-7	Kostnader (resultatkonto)	↑ Ökar	↓ Minskar

Näringsidkare kan i viss mån välja att vara olika detaljerad i sin bokföring. Man kan till exempel nöja sig med att redovisa all försäljning under ett enda försäljningskonto eller använda flera olika sorters försäljningskonton tillsammans för att redovisa samma försäljning fast då på ett mer detaljerat sätt.

Varje ekonomisk händelse måste kunna bevisas genom ett underlag, en så kallad verifikation. Alla verifikationer är numrerade och måste sparas i minst 7 år.

(wikipedia.org)

Bruttovinst

Kassaflöde är ett företags inbetalningar och utbetalningar under en tidsperiod, gemensamt kallade betalningsströmmar. Kassaflödesanalys görs i årsredovisning och visar förändringen i likvida medel under en period, vanligen ett år. Börsnoterade företag lämnar en kassaflödesanalys kvartalsvis vanligen i förkortad version.

Kassaflödesanalysen kan förenklat delas upp i följande grupper:

Löpande verksamhet - Består av varulager, fordringar, kortfristiga skulder och skall även innehålla justeringar för avskrivningar.

Investeringsverksamhet - Består av förvärv av materiella anläggningstillgångar och investeringsverksamheten.

Finansieringsverksamhet - Består av nyemission, upptagna lån, amortering av skuld, utbetald utdelning, koncernbidrag.

När kassaflödet växer: Exempelvis genom att ta lån (då ökar ju likvida medel)

När kassaflödet minskar: Exempelvis genom att ett företag betalar av ett lån (då sjunker ju likvida medel)

En kontrolluppgift kan sedan göras mot den fjärde gruppen som heter Årets kassaflöde som är summan av löpande, investering och finansiering. Sedan jämför man i en till grupp under årets kassaflöde som heter samma sak, Årets kassaflöde, som är en kontroll om kassaflödet stämmer. Den sistnämnda gruppen anges genom att titta ökningen/minskningen i Likvida medel som finns i balansräkningen.

(wikipedia.org)

Inbetalning är inom ekonomi den händelse som sker då pengar byter ägare. Vid köp i affär får affären en inbetalning när den tar emot pengarna köparen överlämnar. Får affären istället pengarna på elektronisk väg till ett bankkonto, så har inbetalningen skett när den digitala informationen om aktuell mängd pengar ändrats.

Uttrycket används också i allmänt språkbruk om händelsen när en person gör en överföring till ett företag som likvid för en faktura.

(wikipedia.org)

ingående balans

Inkomst (Lön) betyder oftast den summa pengar en person tjänat genom arbete före preliminärskatt. Inkomst efter skatt och andra avdrag som arbetsgivaren gjort, kallas nettoinkomst.

Inkomst för ett företag: Den ersättning som säljaren kräver för att sälja varan eller tjänsten. Inkomst som erhålls utan aktivt arbete kallas också passiv inkomst, till exempel Avkastning på finansiella medel.

Inkomster från monopol och andra privilegium kallas monopolränta eller överinkomst. För markmonopol kallas det jordränta. Dessa inkomster skiljer sig från passiva inkomster genom att det inte finns något risktagande involverat. Avkastning från finansiella medel innebär exempelvis risktagande.

(wikipedia.org)

Intäkt är en periodiserad inkomst, det vill säga inkomst hänförd till perioden den avser. Observera skillnaden mellan intäkt, inkomst och inbetalning i samband med bokföring. En inbetalning uppstår när företaget erhåller någon form av likvida medel. En intäkt uppstår när företaget utför en prestation (varuleverans, utförande av en tjänst) och bokföringen är normalt knuten till faktureringen. Den kan dock behöva periodiseras (fördelas över tiden) om prestationen utförs över flera år. Inkomst är ett allmänt begrepp och uppkommer vid själva försäljningstillfället (men ska inte bokföras så länge inte fakturering skett).

(wikipedia.org)

Kassalikviditet indikerar ett företags kortsiktiga betalningsförmåga. En kassalikviditet om 100 % eller mer innebär att kortfristiga skulder kan betalas direkt. Detta förutsätter dock att omsättningstillgångarna kan användas direkt. En kassalikviditet om under 100 %, där lager eller pågående arbeten inte kan användas direkt, betyder att företaget kan behöva göra sig av med långsiktiga tillgångar som byggnader eller utrustning, eller behöva ta lån för att betala sina kortfristiga skulder.

En tumregel är att kassalikviditeten ska ligga kring 100 %.

Formeln för att räkna ut den är: omsättningstillgångar (ibland även inklusive outnyttjad checkräkningskredit) exklusive lager delat med kortfristiga skulder inklusive föreslagen utdelning.

(wikipedia.org)

likvida medel

likviditetsbudget= ett budgeterat kassakonto. Det är en uppställning över hur mycket kontanter som finns i kassan vid periodens början, plus budgeterade inbetalningar minus budgeterade utbetalningar vilket ger den budgeterade kassabehållningen vid periodens slut. Det är ett verktyg för att få översikt över kassan så man kan planera kommande in och utbetalningar.

(wikipedia.org)

Moms

Sverige har mervärdesskatt, förkortat moms.

Normal skattesats är 25 procent av försäljningspriset utan moms. För en förhållandevis stor del varor och tjänster är skattesatsen reducerad till 12 eller 6 procent. Under 2011 fick staten in 331,7 miljarder kronor på mervärdesskatt vilket motsvarar 40% av statens totala intäkter.[1]

Gäller i Sverige för:

Livsmedel (undantag: alkoholdryck över 3,5 %, tobak, djurfoder med mera)

Restaurang- och cateringtjänster (undantag: alkoholdryck över 3,5 %, tobak) sedan 2012

Hotell och camping (undantag: konferensarrangemang)

Försäljning av egna konstverk

6 procent moms

Böcker, tidningar, noter, kartor och liknande (diverse undantag)

Persontransporter inom Sverige (inkl skidliftar)

Entréavgifter till: konserter, djurparker, idrottsevenemang

Dock är entréavgift till idrottsevenemang momsfri om stat, kommun eller ideell förening tar ut den.

Idrottsverksamhet (deltagande: syfte motion eller tävling)

Museer och bibliotek

Försäljning av konstnärliga verk, vissa rättigheter till musik med mera.

Momsfrihet gäller i Sverige

sjukvård, tandvård och social omsorg

utbildning inom grundskola, gymnasieskola, högskola och universitet

bank- och finansieringstjänster

försäkringstjänster

artistarvoden

studieförbundens studiecirklar

läkemedel som lämnas ut mot recept eller säljs till sjukhus

skepp för yrkesmässig sjöfart

framställning av medlemsblad, personaltidningar och liknande.

lotteri, vadhållning och andra former av spel

köp och hyra av fastigheter (läs mer under Fastighet och bostad)

konstverk som konstnären eller konstnärens dödsbo säljer själv för högst 300 000 kronor under ett beskattningsår.

Obeskattade reserver uppkommer inom redovisning när ett företag gör bokslutsdispositioner som påverkar det resultat som beskattas.[1] Obeskattade reserver består av vinster som företaget ännu inte skattat för (latent skatt).

P/E är ett ekonomiskt begrepp som exempelvis kan användas i aktieanalys. P/E står för price/earnings, vilket på svenska betyder pris/vinst.

Många använder P/E-talet för att se hur billig eller dyr en aktie är. Fördelen är att man kan jämföra bolag av olika storlek med varandra och att vinsterna ställs i relation till priset. Nackdelar är att företag genom redovisningstekniska justeringar och periodiseringar kan påverka den redovisade vinsten. Att använda P/E-talet är inte att likställa med att göra en värdering. Nyckeltalet kan inte heller användas separat för att jämföra aktier utan fler faktorer måste vägas in.

Om vinsten är hög i förhållande till aktiepriset så bör P/E-talet vara lägre, medan om den är mindre bör P/E-talet vara högre. För företag som inte gör vinst beräknar man inget P/E-tal. Sådana aktier kan ändå ha en kurs om man förväntar att företaget ger vinst i framtiden. Företag med jämn stabil vinst har ofta P/E-tal på 10–15.

P/E räknas fram på följande vis.

$\frac{P}{E} = \frac{\textrm{Aktuell~aktiekurs}}{\textrm{Vinst~per~aktie}}$

P/E-talet säger hur lång tid det tar innan man får tillbaka sin investering, förutsatt att vinsterna förblir oförändrade.

Ett exempel: Om en aktie kostar 50 kr och vinsten per aktie efter skatt är 5 kr så är P/E=10. Man får genom PE-tal reda på hur många år det tar/kan ta innan man genom vinsten får tillbaka på sin investering (förutsatt att företaget delar ut allt alternativt återinvesterar det och höjer värdet). Enligt exemplet så "kan" det ta upp till 10 år tills man tjänat vad man investerat.

(wikipedia.org)

Skatt

Räkenskapsår är i Sverige ett år för en juridisk persons (företag el. förening) räkenskaper. Räkenskapsåret kan, men måste inte, sammanfalla med verksamhetsåret. Ofta används det vanliga kalenderåret (gregorianska kalenderåret) 1/1 - 31/12 som räkenskapsår, men det finns också tre varianter av s.k brutet räkenskapsår:

1/5 - 30/4
1/7 - 30/6
1/9 - 31/8

Om särskilda skäl finns kan man ansöka hos Skatteverket om att få ha annat brutet räkenskapsår.

Det är alltid 12 månader i ett räkenskapsår, förutom när ett bolag är nystartat eller har begärt att få lägga om räkenskapsåret (till exempel från brutet till kalenderår). Räkenskapsåret kan då bli förkortat eller förlängt, men det får då inte vara längre än 18 månader.

När räkenskapsåret är slut skall vissa verksamheter upprätta bokslut, d.v.s. klargöra och redovisa tillgångar och skulder, intäkter och kostnader samt in- och utbetalningar. I vissa fall även presentera en budget. En förenings styrelse kallar i samband med detta till ordinarie årsmöte.

Aktiebolag (sedan 1/1 2000 även handelsbolag som har aktiebolag som delägare) skall efter räkenskapsårets slut även upprätta årsredovisning som skall insändas till Bolagsverket. Årsredovisningen innehåller en rad uppgifter som är väsentliga för att kunna se hur bolagets status är.

(wikipedia.org)

Räntabilitet på eget kapital(Re) är ett nyckeltal för aktiebolag som mäter graden av avkastning i intresset (aktieägarnas eget kapital) hos de allmänna stamaktieägarna. Den mäter ett företags effektivitet att generera vinster från varje krona av nettotillgångar (tillgångar minus skulder), och visar hur väl ett företag använder investerat kapital för att generera inkomsttillväxt. REK är lika med budgetårets nettoinkomst (efter utdelning av preferensaktier men före utdelning av stamaktier) dividerat med totalt eget kapital (utan preferensaktier), uttryckt i procent.

Räntabilitet på eget kapital före skatt = Resultat efter finansiella poster / Justerat eget kapital

Räntabilitet på eget kapital efter skatt = Resultat efter finansiella poster * (1-skatt) / Justerat eget kapital

Bolagsskatten i Sverige år 2013 är 22 %

Bolagsskatten i Finland år 2014 är 20 %

(wikipedia.org)

Räntabilitet på totalt kapital (Rt) ett mått på avkastningen på de totala tillgångarna. Här bortser man alltså från hur företaget är finansierat. Räntabiliteten på totalt kapital kan analyseras genom att man för in balansomslutningen som en förklarande faktor;

Räntabilitet på totalt kapital = Resultat efter finansiella kostnader/Totalt kapital (balansomslutning)

Ett bra sätt att analysera räntabilitet på totalt kapital är genom en klassisk "Du Pont" analys. Den är dessutom ofta enkel att tillämpa eftersom årsredovisningen normalt innehåller all behövlig data.

(wikipedia.org)

Rörliga kostnader

Olika typer av rörlig kostnad

Rörliga kostnader (RK) är kostnader som varierar med antalet producerade enheter. Begreppet är viktigt inom kalkylering.

Översikt

Ett sätt att dela upp kostnader inom kalkylering är genom rörlig och fast kostnad. Man brukar skilja på tre olika typer av rörliga kostnader:

Proportionellt rörliga kostnader: kostnader som ökar resp minskar i samma takt som verksamhetsvolymen ökar resp minskar. Kostnaden per enhet är oförändrad när verksamhetsvolymen förändras.
Progressivt rörliga kostnader: kostnader som ökar snabbare än vad verksamhetsvolymen ökar, t ex lönekostnader p g a övertidstillägg. Kostnaden per enhet ökar när verksamhetsvolymen ökar.
Degressivt rörliga kostnader: kostnader som ökar långsammare än vad verksamhetsvolymen ökar, t ex materialkostnader p g a olika mängdrabatter. Kostnaden per enhet minskar när verksamhetsvolymen ökar.

Rörliga kostnader motsvaras inom bokföringen av kostnad för sålda varor enligt Årsredovisningslagen.

Ex på Rörlig kostnad är telefonkostnaden och förbrukningsvaror

(wikipedia.org)

Årsredovisning är ett av flera sätt att göra en sammanställning av en organisations räkenskaper och förvaltning för ett räkenskapsår. I Sverige,

Bokföringslagens (1999:1078) kap. 6 reglerar hur löpande bokföring skall avslutas. I lagen används två begrepp, Årsbokslut och Årsredovisning. En årsredovisning är mer omfattande än ett årsbokslut, och båda regleras innehållsmässigt av Årsredovisningslagen (ÅRL) (1995:1554).

Enligt ÅRL skall en årsredovisning bestå av:

Förvaltningsberättelse
Resultaträkning
Balansräkning
Finansieringsanalys (endast för större företag)
Noter
Revisionsberättelse

Större företag är i detta sammanhang företag som:

företag vars andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller
företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor

En årsredovisning skall, till skillnad från ett årsbokslut, offentliggöras hos Bolagsverket (för stiftelser den länsstyrelse som är tillsynsmyndighet för stiftelsen).

(wikipedia.org)

Wednesday, May 9, 2012

Instagram!

No comments:

Post a Comment